15. jan, 2022

Om asfalt

Ingen kan anklaga mig för att inte vara insiktsfull. En dubbelnegation men jag är helt säker på att ni inte o-förstår vad jag menar.

 

Den här gången kommer ni att ta del av mina tankar om asfalt. Det hade ni inte trott när ni vaknade i morse, eller hur? Ni kunde inte – i er allra vildaste fantasi – kunnat ana att ni skulle få ägna 10 minuter åt att veta vad en nybliven 40-åring ni aldrig träffat tycker om asfalt. Livet jobbar på märkliga sätt ibland, och här är vi nu.

 

Först och främst. Vad fan är asfalt egentligen? Är det någon som kan berätta det för mig? Jag vet vem som kan berätta: Google kan. Jag frågade därför denna gamla, allsmäktigt vetande vän om hjälp. ”Vad är asfalt?” skrev jag in i sökfältet och precis som så många gånger förr svarade hen på två röda.

 

Tydligen så är asfalt uppbyggt av sten och en slags blandning av olika saker. Trots att jag googlade detta för bara en liten stund sedan har jag nu glömt exakt vad. Det är inte viktigt här, för detta handlar snarare om mina tankar om asfalt. Ja, snarare än asfalten själv, vill säga.

 

Dags att hylla. Den allra mest självklara hyllningen av asfalt måste väl förstås riktas åt det faktum att den tar oss överallt. Är det inte märkligt? Det finns asfalt under våra fötter nästan var vi än väljer att sätta ner dem. Ja, i alla fall utomhus. Jag finner detta mycket intressant. När jag reste i Myanmar och Kambodja blev det tydligt för mig att detta inte gällde på alla ställen i världen. Där fanns nämligen knappt någon asfalt alls. Väldigt besynnerligt.

 

I västvärlden kan vi känna oss lyckligt lottade som får sätta ner fossingarna på asfalt för jämnan. Det är bra för transport av både oss själva och gods. En självklarhet för de flesta månne, men jag vill ändå poängtera det.

 

Vad mer kan man säga om asfalt som är värt att lägga tid på? Nu när jag har läst på om det så tycker jag att det är spännande hur billigt materialet tycks vara. Det är förstås väldigt bra att så är fallet. Jag menar, varenda väg, cykelbana och parkeringsplats är ju klädd i asfalt. Om det vore dyrt hade våra skattepengar försvunnit som löv i vinden.

 

Nu hinner jag inte skriva mer om asfalt idag. Kanske återkommer jag med ytterligare några tankar nästa vecka. Kanske inte. Vi får se, helt enkelt.

 

Tack för att ni finns. Ta hand om er.