Våra kära armbågskontakter

Det skrivs om konstiga saker i den här bloggen. En av dem kommer jag skriva idag. Idag ska jag nämligen presenter stans bästa armbågskontakter för er.

Låt oss ta detta från början. Vad är armbågskontakter för någonting egentligen?

Armbågskontakter är sådana saker som man trycker på för att öppna en dörr. Mer självklar beskrivning kan jag inte ge, känner jag. Ni vet, de kan finnas utanför förskolor, apotek, äldreboenden och annat. Under 90-talet, när jag var ung, känns det som att armbågskontakter fanns precis överallt. Så fort det fanns en dörr så fanns det en armbågskontakt, kände jag.

Idag ser det lite annorlunda ut. Idag finns nämligen armbågskontakter som är estetiskt tilltalande. Kontakter som smälter in i designen på den byggnad och/eller den verksamhet till vilken den finns i anknytning. Jag såg exempelvis en när jag var utanför min frus jobb. Deras färger går i svart och guld och det gjorde också armbågskontakten som monterats utanför deras lokaler.

När jag skulle hälsa på en dag så mötte hon mig, som vanligt, i dörren. Jag stirrade ner på det som var en av de finaste armbågskontakter jag sett när hon öppnade. ”Vad är det här?” frågade jag och hon svarade nöjt: ”Det är våra nya armbågskontakter. Snygga, eller hur?”

Hade du frågat mig en vecka innan det om jag trodde att jag skull ha ett samtal om armbågskontakter så hade jag svarat nej. Det kändes osannolikt. Där hade jag fel. Det var precis vad jag skulle ha.

Så, vad har jag kommit fram till?

Armbågskontakterna på min frus jobb kan inte mätas mot något annat jag sett. De är helt enkelt helt otroligt snygga. I mässing, mörkt guld och svart. Nästan kromade, om man fortfarande kan säga så. De kommer helt enkelt på första plats.

De andra armbågskontakterna jag vill hylla är de som återfinns på vår dotters förskola. De är nämligen smyckade på ett sätt jag aldrig sett förr. De matchar syftet de har, nämligen att möjliggöra för små barn att öppna stora dörrar. Det fungerar utmärkt och min dotter vill alltid trycka på knappen när vi kommer och när vi går på dagarna.

De tredje armbågskontakterna som förtjänar att nämnas är de som finns vid ingången till mitt eget jobb. Varför? Därför att de känns lite retro. De påminner mig om de armbågskontakter som jag såg precis överallt under 1990-talet. Är det så fel att hylla lite historia? Om det är fel vill jag inte ha rätt.